onsdag 19 februari 2014

Men influensaskrälle, dra åt pipsvängen.

Alltså, en sa ente räkna ut att, som min mans mormor brukade säga. Dvs man ska inte ta för givet hur nåt ska bli utan bara liksom go with the flow, spela den hand man får.

Vårt sportlov som skulle vara fyllt av skojiga aktiviteter och mysiga utflykter blev istället sjukstuga för en influnsakrasslig liten Kott. Tur i oturen (nej, man får nog inte tycka det egentligen) blev även hans pappa sjuk igår så de kunde sitta/ligga och hosta tillsammans medan jag och Alva kunde få en härlig dag i byggdens skidbacke Hanaslöv. Härligt men som sagt, inte som det skulle vara. Kotten skulle ju också varit med.

Hanaslöv är fantastiskt, en skidbacke med tre eller fyra nerfarter, två liftar och en armada av eldsjälar som kämpar för att driva hela anläggningen med pistning, konstsnö, och servering. Sån himla lyx för oss i trakten som bara kan åka dit och njuta av deras slit för ynka 120 spänn för en heldag. Jag blir verkligen sjukt imponerad...och tacksam.


Själv har jag nog också fått en sjukdom, vet inte vad den heter men den består i att besatt hålla utkik efter melerat garn som passar till prickiga koftor. Planerar i detta nu en tredje då jag "råkade" hitta ett ljuvligt grönskimrande garn som andades vår. Knäppt!


Medan blockning av prickig kofta nr 2 och planering av prickig kofta nr 3 pågår stickar jag på Alvas tuttifrutti-kofta i ljuvliga magasin Duetts supersoft. En enkel uppifrån-och -ner-sak med raglanökningar som dessutom klipps upp så jag bara har rätstickning hela vägen. Trodde aldrig jag skulle säga det men det blir lite trist i längden. Jojo, sån kan man tydligen också bli.

Inga kommentarer: